30/3

födelsedag  idag då :) 

är det bara när man blir äldre som man inte får presenter utan bara blommor?

solstråle på två vis

jag som nästan fick vårkännslor när man fick se en liten glimt av solen när den tittade fram här om dan, eller när det nu var. men nu är det som bortblåst, för nu är det snö på alla hustak som jag ser från mitt fönster. jag vill ha vår, tack, helst nu på en gång.

lyckats knåpa ihop lite, lite, plugg idag, ett steg åt rätt håll, om än ett väldigt litet sådant.

det brast lite i dag, men det var som du sa till mig, det behöver man ibland för att kunna må bra. och det känns ju faktiskt en aning bättre efteråt. tack för att du finns.

min bror var föressten här i typ två minuter i dag, för er som ville veta.

fredag, igen..


nu, ja just nu är det okej, men sen lite senare, hur är det då? visst jag vet att det är bra att leva i nuet och det är ju de jag försöker, men hur bra blir det? bajs, om en kvart kanske det inte är samma kännsla i magen.. fan det är väl så det är antar jag.
och då vad det helg i igen, vet inte ens om jag har sett fram emot det, visst det sker bra saker på helgerna och jag tycker om det, men har ju lik förbannat lika mycket som hänger över mig, även om det är fredag, lördag eller onsdag..

nej  dags att göra något bra o vettigt nu, men tror jag kan behöva en liten knuff i ryggen.

dagsformen

kom igen, tappa inte greppet nu, håll huvudet högt, gräv ingen grop, dra inte för gardinerna, ät inte så mycket choklad, träna och prestera istället. hur man än vänder och vrider på det ser jag inte den ljusa sidan, alltid den mörka som tar överhanden, och nu är det så tydligt igen, allt och lite till hänger över en, och våren vekar vara fruktansvärt långt borta, inte för om våren kanske hjälper, men intala det, kanske blir bättre då. men vad kan våren göra? visst solen är skön men mer då? man kan inte leva av bara sol. peppar och försöker, men faller så lätt. allting har en förmåga att irritera och jag lika så.
ta mig och lyft mig över målnen, till dig. fan vad jag saknar dig. snälla någon jag gör vad som helst för en minut. jag vet att det inte går, men jag vill verkligen, det är så hemskt jag vägrar inse att det inte går. jag vill ju bara se dig i ögonen och känna doften av ditt hår, krama dig, se din händer igen. snälla låt det inte få vara så här. jag vill inte att det ska vara så här, jag vill att du ska vara här, här och nu, precis nu när du är den jag skulle behöva som mest, du är den enda jag ser upp till nu. jag vet att det är en omöjlighet, men vem fan har bestämt det?! det enda jag vill går inte att ordna, det suger så jävla hårt bara. det är så det är : förjävligt.  det enda jag vill, är att få ha dig här. jag älskar dig. jag säger det varje dag, men jag vet inte om du hör mig, vill att du ska veta att jag älskar dig och saknade är så förbannat stor just nu.

andas så lätt

gör om mig- fix hela eftermiddagen lång i dag, flickorna är så duktiga och jag fick agera modell.
blir mer projektarbete i kväll, men då bildar jag grupp med mammsen och lånar brors kamera.

blev en lång helg för min del, började med att fira kusinvitamin på torsdagskvällen. fredag utan praktik och party på kvällen. lördagen känndes bra även den. söndag och jobb från 7 till 4.

Chans                             lyssnar om och om igen, det klibbar fast, och känns så mitt i prick.
jag trycker läpparna
lätt mot din hals
jag frågar gråter du?
du smakar salt

de små små orden

mirakelkur

öm och klen lite överallt, men det går väl över.
imorgon är det iaf dags att gå till skolan och få lite saker gjorda, men fyller väl på listan igen skulle jag tro. det är så det är.

fira kusinen lite på torsdag, något att se fram emot! och på söndag ska jag äntligen jobba igen, var väldigt länge sen jag var där, men nu, nu ska jag skrapa ihop några slantar.

undrar om det syns? visar jag något? rätt känsla? jag vågar inte vara säker, men hoppet lämnar en aldrig. blir osäker men njuter samtidigt varje sekund. tält i alla ära, men jag kanske inte är den bästa kombinationen, eller?

våfflor tack

i tisdags blev det förändring av hårfärgen, vet inte om det är varken ljust eller mörkt, men annorlunda.
 

konstaterat att jag har massor att skriva, räkna och plugga, men väldigt liten lust.
var det inte jag som skulle skärpa till mig och börja anstränga mig lite mer?

lugn och ro och film hela sköna veckan lång, det är sånt man kan behöva för att må bra. helg i morgon, skönt, skönt, skönt. laddar och försöker hitta på lite saker att göra, men jag vet hela tiden att jag inte kan skjuta iväg plugget hur långt som helst, det kommer alltid i kapp mig, på något underligt vis, som en skugga.  


avtryck och chans

de små små orden, är svåra orden. kanske det var jag som smittade ner med den känslan pga mitt kentbehov? kanske det inte skulle vara så fel? eller jag vet inte, har ju fått höra både det bra och det mindre bra, hur vet man vad som stämmer? borde skapa min egna uppfattning. men när jag försöker tror jag bara att det jag hört blir lite påverkade av egna kännslor. kanske det inte är så, för det kanske bara är något tillfälligt, sånt där sålänge-göra, jag vet inte och vågar inte riktigt hoppas heller. det är knasigt, jag hoppades så förut, sen förstod jag att det inte var mening, utan jag höll mig i skinnet och det har funkat bra, jag mår bra av det, och det betyder massor. men sen plötsligt kom en liten vändning, jag blev pirrig på ett efterlängtat sätt, men samtidigt kan jag ej till hundra procent slappna av. eller jo det kan jag, men bara ibland, för det är så underbart. vill bara dela med mig till hela världen. men jag vet att det är fel, så jag håller fingrarna i från kakburken. åtminstånne så sopar jag så gott det går bort alla spår av smulor. jag vill inte verka egoistisk, men jag kan ju inte styra för flera, jag vet bara vem jag själv är. det handlar om magkännsla och att hitta rätt, och det kanske inte alltid är det rätta som är rätt, just nu tror jag det är så för mig. hur är det för dig?

onsdag

26 dagar, sen höjs åldern igen. vet inte varför jag räknar ner till det, men nåt måste man väl ha för sig om dagarna?
har börjat att läsa lite, lite mer i skolan, men vet inte hur länge den orken håller i sig, till i morgon kanske? max.
gjorde en lisa på saker att ta tag i med plugg, 10 saker. kanske inte gör allt, men jag har ju iallafall en lista.



det ljusa och det mörka
dags för en förändring igen


du, jag, ni, vi och oss

och hur gör vi nu?
lever och mår bra av varandra.

ta hand om dig, var rädd om det du har.
 vill inte förlora något. betyder så oerhört mycket.
säger det tyst, försiktigt, så det nästan inte hörs, men jag vet att du vet.

skapar ett behov som är helt galet.

lite blyg och försiktig, men jag förstod vinken

par-prov, jag vet inte vad jag tycker om idén egentligen
kul för dom som inte har läst och på så vis kan glida med hur lätt som helst (skulle kunna ha varit jag)
men hur jävla kul är det när man har tragglat med de där jäkla blodgrupperna och njurarna en hel natt
och sen ska någon annan få betyg på det?!
kanske låter ego, men jag tycker det känns lite orättvist
jag hade för en gångs skull läst, och då har jag gjort det för två?
nej jag tycker nog det är bättre när man får göra det på egen hand.

tränade idag, kännde skönt, hade siktat in mig på att få sällskap, men blev inte så idag, så fick traska ner själv.

en film och lite chips med dipp nu då kanske? det är ju iaf tisdag (a)

vissa använder ord, andra handling, medan de speciella har en kombination av både ord och handling, jag gillar det sistnämnda grymt mycket.

RSS 2.0