fredag, den efterlängtade fredagen.. eller var den så efterlängtad egentligen?
visst jag hade sovmorgon och var ledig hela dagen fram till 16, men fick sluta efter 20 istället, ingen höjdare måste jag säga. praktiken idag innehöll barnpassning och ansiktsbehandlingar till tusen.
spelade spel och åt pizza efter, gick sen hem.. det märks att hösten är här nu, det är mörkt, löven ligger som ett täcke på marken och fingarna blir kalla utan vantar.

körde bil idag runt lunch, gick ganska bra, känner bara att jag vill ta det där jewlans körkortet nu, köpa mig en liten skruttig bil och bara dra, åka, åka härifrån, bort, långt bort.

det är mycket jag känner att jag skulle vilja köpa just nu, skor, tröja, jacka, mössa, en klipppning, men kanske är det bara en undanflykt för att jag tror att allt ska kännas så mycket bättre då.

försöker att le, försöker att må bra, försöker att inte visa något, försöker att inte tänka för mycket. jag vet inte om jag lyckas?

den välbekanta känslan som jag levt med i så många år men varit utan en stund, jag känner hur den börjar komma tillbaka, hade hoppats på att aldrig mer få känna så, men det blir väl inte alltid som man hoppats. trodde att en förändring hade skett, men antar att allt i slutendan bara hänger på mig själv. har svårt att inse saker och ting. vill att allt bara ska vara som .. ja som vad då? har inget svar, vill bara att det ska vara anorlunda. hade det kanske varit anorlunda om du hade funnits kvar i mitt liv, om du fortfarande hade beskyddat mig från allt det onda, om du fortfarande hade levat? saknade är så stor att jag inte vet vad jag ska göra, skrika? springa? blunda? hur fan är det meningen att jag ska kunna leva ett liv utan dig?

jag hör alla lyckliga skratt, och känner hur det knyter sig i magen.

nej nu är det väl dags att rycka upp sig?