oefterhärmliga


jag lyssnar på musiken som värmer, men samtidigt ger mig rysningar.
det är konstigt hur mycket som kan påverka den inre känslan.
jag väntar, men snälla säg det inte så högt.

om två dagar är det julafton,
då blir det flera dagar med släkt, kusiner, mostrar och tanter,
och alla måste vara så himla trevliga, och vara så himla glada.
men det är väl roligt? det ska man ju tycka.

om en vecka blir det vaxning och shopping. får se hur långt pengarna räcker.
sen är det nyår. äntligen. 2009.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0